söndag 8 mars 2009

Heltidsjobb med flera barn i familjen

Det är ett pyssel att få ihop en vardag med fyra barn i familjen!!!
Inte nog med att det är skoltider som ska passas utan det är läxor som ska kollas/förhöras, det är friidrott, fotboll, karate, fiol, klarinett och pingisträningar.
Det är matcher, tävlingar och uppgraderingar.
Det är friluftsdagar, kalas, konserter, föräldramöten, utvecklingssamtal, öppet hus, skolvårdsdag och därtill alla klämkäcka sammankomster som är "för barnens skull"
där man som förälder måste umgås och vara social med folk man egentligen inte känner.

Dessutom har vi två st blivande tonåringar i familjen som ibland har väldigt konstiga ideer och reagerar på sätt man inte förväntat sej...
vilket gör att man måste gå balansgång för de är ju faktiskt lite äldre och måste ju få göra lite andra saker än de yngre samtidigt som det inte får bli alltför orättvist...
är det konstigt att man är trött tokslut och helt färdig ibland??
Det är ett heltidsarbete bara att få ihop det så att iaf större delen av familjen är nöjd med livet...

Dessutom har ju barnen en till biologisk förälder med ny sambo som man ska komma överens med...vilket inte alltid är det lättaste!!
Man får bita sej i tungan många gånger för att det inte ska hoppa grodor ur munnen på en...
för samtidigt så har vi ju ingen rätt att kritisera och ifrågasätta det liv barnen lever med sina andra bioföräldrar de veckorna de är där...men ibland undrar man ju hur man har tänkt när man fattat vissa beslut...men det är väl kanske inte meningen att man ska förstå allt heller!!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Har tanken slagit dig att övriga inblandade föräldrar kanske undrar över ert levnadssätt och beslut etc...?Man kan inte förutsetta att man själv gör allt helt korrekt medan andra jämt gör fel.

Li sa...

Nej den tanken har inte slagit mej eftersom jag från början inser att alla tycker/tänker och agerar olika vilket är alla människor rätt, vilket alltså då oxå är min rätt att tycka/tänka MEN jag anser oxå att jag inte har rätt att kritisera mina barn/bonusbarns andra föräldrars sätt att leva/agera MEN tycka/tänka kan jag göra....dessutom har jag aldrig påstått att jag jämt gör rätt och deras "andra" föräldrar jämt gör fel...